SCARF – en överlevnadsmodell i sociala situationer
SCARF är en kondenserad modell för att beskriva hur vi människor reagerar i sociala situationer. Genom magnetröntgen och datasimulering har man funnit att människors sociala beteende styrs av två övergripande principer, vi undviker hot och vi söker belöning. Detta beteende är slående likt grottmänniskan!
För knappt 10 år sedan började David Rock sammanställa vad hjärnforskningen kommit fram till kring bland annat detta och skapade SCARF-modellen. SCARF är en förkortning av de fem faktorer som försätter hjärnan i sk ”hot-läge”, dvs allt fokus blir på att överleva genom alternativen ”flight/fight/freeze”.
S tatus - min roll i ”flocken”
C ertainty - förutsägbarhet
A utonomy - påverkansgrad
R elatedness - relationer, innanför- / utanförskap
F airness - upplevd rättvisa
Utlösande för dessa reaktioner är utsöndring av noradrenalin i hjärnan och adrenalin i binjurarna som försätter kroppen i en beredskap, vardagligt talar vi om stresspåslag. Dessa reaktioner var mycket kloka under 10.000-tals år men kanske inte idag. Om vi inte springer eller slåss men hotet upplevs som om det är kvar övergår det till ett påslag av kortisol. Långvarigt kortisolpåslag är väldigt slitsamt för kroppen och det finns stora risker för olika slags psykosocial ohälsa.
Kunskap om SCARF hjälper ledare att leda bättre
Neuroledarskap som begrepp används för att beskriva hur kunskaper om hjärnan kan hjälpa ledare att förstå hur de kan utveckla samspel, motivation och effektivitet. Man kan säga att senaste forskningen faktiskt visar vad som är lämpligt och olämpligt inom ledarskap.
De fem faktorerna på påverkar hjärnans hotläge är:
- Status: Hur vi upplever vår egen betydelse i relation till andra. När vår position hotas hamnar hjärnan i hotläge. Att exempelvis uppleva att ens kompetens inte efterfrågas, att inte bli kallad till möte eller att få kritik skapar hotläge.
- Förutsägbarhet: Vi letar alltid efter mönster som gör att vi kan förutsäga vad som kommer att ske, motsatsen skapar stress. Vi vill känna att vår upplevda förmåga är tillräcklig för de upplevda kraven vi står inför eller tror oss behöva klara av.
- Självständighet: Detaljstyrning skapar hotläge. Att ha valfrihet och kunna styra själv ökar känslan av välbefinnande.
- Relationer: Hjärnan avgör på bråkdelen av en sekund vem som är fiende och vem som är vän. Att vara en del i en grupp och bygga relationer och tillit och möta vänliga människor i olika situationer skapar trygghet.
- Rättvisa: Orättvisor försätter hjärnan i hotläge. Det är av stor vikt att man upplever sin situation som rimligt rättvis. Kunskaper om detta är viktigt i många olika situationer; grupper, ledarskap, sälj, service och kommunikation. Att verkar för mellanmänskliga processer som inte försätter hjärnorna i hotläge är ett mycket bra sätt att skapa välmående människor och effektiva organisationer. Affärskraft har arbetat med denna modell med flera tusen chefer och medarbetare som genom insikter och nya beteenden skapat bättre relationer, eget välmående och resultat i verksamheterna.
